Erkännande

Ja, jag måste ju faktiskt erkänna att det var riktigt roligt att vara tillbaka på jobb idag. Det var till och med så att när jag kom in i Lund så började jag längta! Jag är i och för sig lite udda, men ser det ändå positivt. Eftersom jag längtar till mitt jobb så har jag med högsta sannolikhet valt rätt yrke och mina 3,5 år på Lärarutbildningen är inte bortslösade år. :) Det var bara ett barn från min avdelning, som vanligt en massa bortfall med plötsliga semestrar, förmodligen pga det fina vädret. hihi Men det var roligt att träffa den lille killen. Undrar dock vad barnen får för mat över sommaren för de har en tendens att växa som bara den. Kanske solljuset som gör det för det har vi haft gott om hittills.

Trots det roliga med att vara tillbaka på jobb, så var det ju ändå lite jobbigt att lämna Laban imorse. Han vaknade vid 6 när jag höll på att klä på mig och började kraffsa på grinden. Så vi gick ut och han gjorde både 1 och 2. Sedan tänkte jag att vi kunde ta en liten morgonpromenad... Men då satte sig lilleman på rumpan och stirra surt på mig. Vanligtvis brukar vi ju gå och lägga oss igen om han vaknar vid den tiden och sedan sova till 8. Jag drooog honom med mig på en minipromenad. När vi sedan kom hem lade han sig direkt i sin hallsäng och bara tittade på mig medan jag fixade frukost och greja. När jag åt kom han och la sig hos mig i soffan och när jag sedan gick för att göra mig iordning lade han sig i sin balja och somnade. Han hann väl sova 15-20 minuter, sedan var det dags att ge sig iväg till mormor och morfar. Laban har aldrig på alvar morrat åt mig, bara i leken, men ni skulle sett och hört honom när jag väckte honom. Han morrade och vibrerade från nos till svanstipp.  haha  Men det var bara att lyfta ut honom, buren, hans leksaker och jobbväska till bilen. Sura miner hade vi inte tid med!


Laban innan han somnade imorse

Han hade i alla fall haft det bra hos mormor och morfar idag. Lekt och sovit en massa. När Laban och jag kom hem gick vi ut en tur i parken. Vi hade bollen och långkoppel med så han kunde springa "lös". När vi kom in somna han gott på soffan.

Nu är det dags att hänga upp tvätten och sedan gå ut sista turen med Laban. Sedan borde det väl vara sovdags, men tror inte att jag kan låta bli att titta på Van Veeteren... :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0