Agilitytävling

 
Igår var vi på agilitytävling i Hässleholm. Malin, samt några andra träningskompisar skulle tävla. Malin hade dessutom bestämt att jag skulle köra två lopp med Fabbi. 
 
Det var roligt att få springa lite agilitytävling!!! Men svårt med en hund som man inte är samspelt med. Det svåra med Fabbi är dessutom att hon är ganska orutinerad, men framförallt att hon är blind på höger öga. Jag försökte verkligen tänka på hur jag skulle kunna hjälpa och stötta henne på bästa sätt. När vi värmde upp på träningsbanan, med få hinder, fungerade det jättebra och hon följde jättefint. Men, när vi kom ut på tävlingsbanan fanns det ju en massa roliga hinder och det fungerade inte lika bra. Struntade i att ta om saker som blev fel och körde bara på. Tror att Fabbi tyckte att det var lite kul i alla fall. :)
 
 
 
 
 
 
För övrigt var det några små svårigheter i dessa klass 1 banor som gjorde att i några av loppen var det inga eller få som lyckades ta sig igenom banan felfritt. Några oshyssta slalom, både in- och utgångar, samt kombinationer som var svårhandlade när man kom från raksträcka i full fart, ställde till det för många.
 
Jag blev dock väldigt sugen på att få komma igång och tävla med Kiro! Men, jag får hålla mig lugn ett år till. Vi har ju trots allt en del kvar att lära. Saknade något enormt att få springa med Laban... :(
 
Tack för lånet av Fabbi! Gör gärna om det efter att ha tränat lite mer tillsammans... ;)
 
 
 
 

RC-flyt

 
För några veckor sedan var jag så trött på det är med running contacts och var beredd att ge upp. Bestämde mig dock för att jag i alla fall ska testa vidare över sommaren. Har Vi inte fått till det efter sommarlovet så ger jag upp. Men, så plötsligt har vi fått flyt. För 3 veckor sedan började jag höja så att vi kom upp på 30 cm höjd, vilket fungerade bra. I förra veckan höjde jag till 40 cm och det gick också bra. Hemma i trädgården har jag höjt med hjälp av tegelstenar och efter 40 cm blev det lite ostadigt. Pga brist på bra höjningsmaterial fick vi höja från 40 till 70 cm. Jag trodde att det steget skulle bli för stort, men nejdå, Kiro fixade det. I trädgården kan vi bara träna nerfart och därför bli det ju ingen riktig fart, speciellt inte nu när vi kör på högre höjd och jag inte kan skick Kiro och låta honom hoppa upp på brädan. Så under veckan har jag varit sugen på att gå ner till klubben och träna på hel balans. Tiden har inte räckt till, förrän ikväll.
 
Vi hade turen att när vi kom dit så var det någon annan som redan hade sänkt balansen till precis den höjd som jag ville ha, alltså 70 cm. Skickade honom först bara på nefart och sedan från halva balansen, innan jag gick vidare till hel balans. Trodde att Kiro skulle fega lite eftersom han ibland kan verka höjdrädd, men inte! Han sprang på! Träffade mattan (springtarget) gjorde han också!!! :)
 
Testade två gånger utan mattan och Kiro träffade även då. Dock bara framtass-träffar. Vill gärna ha baktassar, men framtassar är också träff! :)
 
Några skick är med på filmen. Kom inte på förrän efter halva träningen att jag kanske skulle filmat det. :)
 
  
 
 
 
Känns som att vi har lite flyt just nu. Under veckans övriga träningspass har Kiro imponerat stort på både mig och andra. I onsdags till exempel när vi tränade med ett gäng kompisar byggde vi två olika banor. Tänkte först bara köra sekvenser, men sedan drog jag på och Kiro fixade skick, bakombyte, push-serp med bakombyte efter, hinderdiskriminering, slalomingångar, hela slalom.... Och en väldans fart hade han dessutom. Kan inte säga annat än att det går bra just nu. Njuter så länge det varar... När det gäller agility och hundträning så vet man att det alltid kommer nya bekymmer. 
 
Lite foto från tisdagens kurs.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 I söndags var vi på lydnadsträning, som också gick över förväntan! Blev lite bilder där med.
 
 
Full fart mot rutan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tränar stadga i stå
 
 
Träna fokus inför fotgående
 
 
Fotgående
 
 
 
 
 

Internationell hundutställning i Hässleholm

 
Igår var vi på utställning på Hässleholmsgården i Hässleholm. Det var 62 shelties anmälda till utställningen. I onsdags blev det därför bad och fluffning av Kiros päls. Det tycker han inte är någon höjdare...
 
 
Djurplågeri
 
 
Fångad av en stormvind...
 
 
Det var inte mycket päls vi fick av efter bad, fön och borstning. 
 
 
Man blir trött av bad och fluff 
 
 
Vi var 7 hanhundar i juniorklassen. Kiros svans var så lycklig när vi kom till utställningen så den hade stundtals passat bättre i ringen för spetsar. :D   Karin, uppfödaren, gav mig order att vara arg på honom så att den skulle hålla sig ner när vi var i ringen. Inte helt lätt när man är van vid att peppa och uppmuntra. Så medan jag ansträngde mig för att vara sammanbiten och inte berömma Kiro så satt Malin utanför ringen och försökte få mig att le (hörs på filmen). Hon fattade inte att jag var fullt medveten om att jag såg sur ut. haha
 
Endast 2 fick Excellent - Kiro var en av dem! Kiro slutade som andra bästa hane i juniorklassen.
 
Domaren, Ulrica Olssons, ord:
Bra storlek. Maskulint uttryck. Bra längd på skalle. Välformade ögon. Något fallande bakskalle. Välplacerade öron. Vällagd skuldra och överarm. Bra djup i sin bröstkorg med bra längd. Tillräckliga vinklar bak. Päls av bra kvalité och längd. Rör sig något brett fram. Rör sig ok från sidan.
 
Min förhoppning med dagen var att Kiro skulle få Excellent precis som förra gången och det fick han så målet nåddes. Jag köpte ingen rosett den här gången. Excellent- rosetten var väldigt stor och fin men kostade 150 kr. Tyckte det var lite väl dyrt för att sedan bara ligga och skräpa... 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Film och foto från ringen:
 
 
 
 
Lyckligast var Kiro utanför utställningsringen där han fick träffa en av sina favoriter Lars (uppfödare).
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var inte bara hundar på utställningen igår. Även en andmamma ville ställa ut sina små ungar.
 
 
 
 
 
 
 
 
Nu blir det nog inte mer utställande förrän nästa år. Vill ha en bedömning av honom som "vuxen" också och det räknas han väl som då.För övrigt är inte utställning riktigt min grej! :)
 
 
 
 
 
 

Saknaden

 
Idag är det fyra veckor sedan Laban somnade in. Saknaden och sorgen är fortfarande enorm. Visst, vi lever på som vanligt och är fullt sysselsatta... Men det kommer fortfarande alltid något tillfälle varje dag då tårarna faller och saknaden känns stor. Detta kan vara precis när som helst! På väg till jobb, på väg hem från jobb, ute på promenad, hemma i soffan, på träning, när jag ska sova, osv... Jag saknar hur han på ett alldeles speciellt sätt kunde lägga huvudet mot mitt bröst när han satt i mitt knä. Det är givetvis mycket mer jag saknar med honom, men det var en speciell känsla när han gjorde detta.
 
 
 
 
Laban 9 veckor
 
 
 Laban 3 år
 
 
Laban 5 år
 
 
 
Jag har träffat många nu efteråt som börjar gråta när jag berättar om Laban och påpekar hur speciell han var och att han lyckades ta sig in i deras hjärtan. Även personer vi bara känner ytligt genom att ha träffats ute på promenader. Han lyckades charma många. Jag minns bland annat en gång när Laban var 1-2 år och vi var på Vellingeblomman där de firade Hundens dag. Vi mötte då en familj som bestämt sig för att skaffa hund. Mamman i familjen ville ha en cavalier medan pappan ville ha en stor hund. Vi pratade en stund och sade sedan hejdå och gick vidare. Efter en stund stötte vi på mamman igen som lyckligt berättade att mannen blivit väldigt förtjust i Laban och sagt att han kunde tänka sig en cavalier ändå. Detta var bara ett av flera tillfällen då Laban lyckades charma. :)
 
 
 
Laban 9 veckor
 
 
 
 
 
 
 
 
ca 9 månader
 
 
2 år
 
 
3 årsdagen
 
 
Favoritleksaken... tokhund
 
 
3 år
 
 
Några har frågat var Laban "vilar" någonstans och ja, rätt eller fel, det är väl upp till var och en att avgöra men, jag lämnade Laban där på djursjukhuset. Han kremerades men jag valde att inte hämta hans aska för att begrava den. För det första var/är jag inte så insatt i vilka alternativ som finns. Det är inte precis något man kollar upp när man har en 6 åring som borde leva betydligt längre. När beslutet var taget hade jag en dag på mig att kolla upp alternativen och det gjorde jag lite snabbt men någon större efterforskning fixade jag inte. Det jag bestämde mig för efter en snabb koll på alternativ var att han skulle kremeras, men att jag inte ville åka tillbaka till veterinären för att hämta hans aska 2 veckor senare. Det hade känts helt absurt och bara tanken är jobbig. Hade jag haft en stor trädgård att begrava askan i så kanske, men nä... Och regler för att sprida askan i naturen har jag inte koll på och det var inget som jag orkade kolla upp då eller ville lägga tid på när jag visste att vi bara hade några timmar kvar tillsammans. 
 
För mig var Laban borta när han slutat andas och hjärtat stannat. Då var det för mig inte Laban längre och vad som hände med kroppen är egentligen inte viktigt för han finns ändå inte där. Jag har en mental minnesplats, eller vad man ska kalla det, på en plats dit Laban och jag ofta gick under våra år tillsammans. Det har jag bestämt är Labans plats dit jag kan gå istället för en gravplats som vissa har till sina hundar. För övrigt har Laban, som en elev sa, en plats i mitt hjärta och den försvinner inte bara för att jag inte tagit kroppen med mig hem. Mitt sätt kanske verkar konstigt för vissa men det är så det blev den här gången och det är inget jag ångrar så då är det troligtvis ett okej sätt för mig. Jag känner inte att jag behöver ha en plats på en djurkyrkogård dit jag kan gå.
 
 
 
Bild från ett besök vid det som jag idag har som "minnesplats"
 
 
 
Jag har länge tänkt beställa någon stor bild på Laban eller på Laban och Kiro. Nu har jag äntligen kommit till skott. Det belv en bild på dem båda. Valde svart ram men känner mig lite tveksam till det så kanske byter till vit sedan någon gång. Jag beställde även ett litet album med bilder från Labans 6 år. Båda sakerna blev fina och bra!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alltså, en månad utan mitt hjärta idag. Jag som tidigare knappt klarade en dag. Ofattbart!
 
 
2 år
 
 
6 år (nästan) - 2 månader sedan
 
 
 
 
 
 

Ett träningsinlägg till

 
Det börjar bli lite av en vana det här med många inlägg på en gång. Först går det lång tid mellan och sedan kommer alla uppdateringar på samma kväll. Jag ska försöka sprida ut det bättre, men tiden räcker inte till alltid.
 
Jag tänkte dela med mig av lite av vår agilityträning från dessa två första veckor i maj. Den första filmen är från två olika kurstillfällen. Den första delen är från en bana där vi först tränade på sekvenser och därefter avslutade med att köra hela banan. Kiro har inte kört däcket förut och han var väldigt skeptisk när vi tränade det under kvällen så därför hoppade jag över det när vi körde banan. Kiro ramlar i den första tunneln och sedan blir jag tveksam i den andra tunneln och springer inte på. Därför hamnar jag tokigt och är otydlig i bakombytet och Kiro vänder därför åt fel håll. Men han gör det fint när vi tar om. 
Andra delen är också avslutning på kvällens kurs då vi lärt in serpentiner. Tycker att Kiro fixar det bra! Jag är åter igen otydlig i sista serpentinen och därför missar Kiro tunneln. Men annans var det fint.
 
 
 
 
 
Den andra filmen är från våra egna träningspass. Dels lite RC som äntligen lossnat, i alla fall tillfälligt. Vi har börjat höja och i filmen höjer vi för första gången till 40 cm. Hoppas att detta kan få hålla i sig ett tag nu. Jag tror att jag redan har lagt mer tid på Kiros kontaktfält än vad jag någonsin gjort på Labans. haha  Kanske överdriver lite, men inte mycket.
I filmen tränar vi även lite på ett tajt bakombyte, slalom med lite klurighet, en sekvens från helgens hoppklass 3 i Ystad, mm.Är som vanligt väldigt nöjd med lillkillen. Ibland går han väldigt sakta, men sedan märker man att när han blir säker på sin uppgift kommer farten. 
Jag tycker att det är svårt att avgöra hur pass bra fart han har. När jag springer med honom känns han väldigt snabb emellanåt och seg ibland. På film tycker jag alltid det ser långsamt ut. Men han är inter så gammal än och jag tror att en del fart kommer när han känner sig säkrare.
 
 
 
 
 
Nu är jag så trött så ögonen går i kors. Vi får väl se om jag lyckas uppdatera mer regelbundet och inte slänger in allt på en gång i fortsättningen... :)
Trevligt kväll!
 
 

Sheltiepromenad

 
Söndagen den 8 maj var vi uppe i Hässleholm, Vedema, på sheltiepromenad. Det är ju en bit att köra, men där var verkligen riktigt mysigt. Vissa bitar kändes som att vara i en sagoskog. Vi hade ju riktigt soligt och mysigt väder också. Jag har inte koll på hur många vi var men vi var ett litet lagom gäng. 
 
Vi kör en bildkavalkad som vanligt.
 
 
Samling
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kiro och Lovis
 
 
 
 
 
 
 
 
Sheltierad
 
 
 
 
 
Anna-Karin försöker få upp hundarna på stocken
 
 
Tror att det är alla hundar på plats. Kiro vänder fina sidan till...
 
 
Det var mycket upp och ner
 
 
Törstiga killar - Kiro och Laban
 
 
Kiro ligger och dricker
 
 
Kiro och Lovis kan inte släppa varandra. De busade hela fikastunden.
 
 
 
 
 
När vi kom hem var vi trötta och somnade på balkongen båda två.
 
 
 

En sommarkväll i maj

 
Vi har ju haft en kort period nu med riktigt härligt sommarväder. Förra lördagen, den 7 maj, tog vi en tur till Lomma. Vi parkerade vid Blå caféet och gick sedan på stranden/i vattnet till hamnen och åt glass. Killen i kiosken bjöd även Kiro på en glass. Vi hade dock lite olika tankar kring vad "lite" betyder. :)
Det var riktigt varmt och skönt, både i luften och i vattnet. Jag bjuder på lite bilder från denna härliga kväll.
 
 
Kiro plaskar
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kiro hoppar upp på ALLA stenar.
 
 
Kiro med sin glass
 
 
Mums!
 
 
 
 
 
 
 
 

Lite agilityträning

 
I helgen har det blivit lite agilityträning med Kiro. I lördags var vi i Kongsmarken och tränade med en kompis. Det blev mest fokus på slalom, men även lite handlings-grejer som vi inte gjort innan. Det gick jättebra. Kiro fixade en del svåra ingångar. Jag ställer lite för höga krav på lillkillen ibland, men då är det bara för mig att tänka till, förenkla och göra om. På slutet körde vi en enkel kombination där hundarna fick springa på och inte behövde tänka så mycket. Eftersom Kiro gärna vill vara nära mig så försökte jag att komma ut lite i sidled och att han skulle ta hinder/tunnlar ändå. Det gick också bra! Endast sista delen filmades.
 
 
 
 
 
Träningsglad kille
 
 
I söndags tog vi en tur till Oxie och tränade RC, vippa och platt tunnel. Det fastnade inte på film men gick bra det med. Vi har haft tre lyckade  RC-pass den sista tiden. Jag har börjat höja den lite, ca 20-30 cm, vilket går bra. Det verkar som att det var lättare för honom att förstå med matta på som target. Vi får väl se hur det går...
På vippen hade han bra fart upp. Förra gången vi tränade var han lite feg. 
Den platta tunneln ställde jag så att det blåste genom den vilket gjorde att den inte var helt stängd. Även det fixade han bra. Så en riktigt bra träningshelg alltså.
 
På förra kurstillfället körde vi tunnelrace som avslutning. Första rundan blev det lite missar men sedan gick det bra!
 
 
 
Skulle skrivit mer men datorn har tappat orken så det tar en evighet att skriva varje ord, så skriver mer en annan dag istället!
 
Gokväll!
 
 

RSS 2.0