God jul!


Jag och mina små tomtar önskar alla en god jul! 







Agilityåret 2015

Nu är det dags att sammanfatta agilityåret 2015. Resultat har skickats in til Cavaliersällskapet och "Best of"-filmen är gjord.
 
Året började lite vemodigt. Förra året avslutade med skadad hund när det var som mest tävlingar och en känsla av hets efter sista hopp-pinnen som bara inte ville komma. Efter allt jagande efter sista hopp-pinnen var jag fortfarande lite uppgiven när det var dags för säsongsstart under Gåsahoppet. Jag hade som mål med agilityåret att ta sista hopp-pinnen, samt hitta glädjen i att tävla igen och inte bara känna press.
 
Vemodet inför säsongsstarten var så starkt att jag nästan övervägde att låta bli. Men efter första banvandringen släppte allt. Känslan av att det skulle bli roligt infann sig och därmed även lugnet, säkerheten och modet att våga chansa. Vad gör det om det inte skulle funka. Det resulterade i att vi plötsligt hade 3 hopp-pinnar efter två tävlingshelger.
 
Så då var det dags att flytta upp till klass 3. Osäker och nervös var jag. Nytt mål med tävlandet fick sättas upp och det blev att ta sig igenom en klass 3 bana utan att bli diskad. Det dröjde till vårt första agilitylopp (andra klass 3 loppet) så hade vi fixat det. Visserligen med 5 fel, men målet var att inte bli diskad. :)
 
Då var det dags att tänka till igen. Nytt mål blev att vi under året skulle ha gått felfria genom ett lopp.
 
På Guldagilityn i början av juli inledde vi 4 dagars tävlande 2 felfria lopp och vår första SM-pinne i agilityklass. Sedan gjorde vi en repris på detta dagen efter och sista dagen tog vi ytterliggare en SM-pinne i agilityklass. Jag som tänkt att om vi klarade att göra ett felfritt lopp så skulle nästa mål bli att ta en SM-pinne, men det målet hann jag inte ens sätta upp.
 
Istället blev målet att få ihop 4 SM-pinnar i agilityklass, vilket är det som krävs för att ta sig till SM. Dock är jag medveten om att man även måste ha 4 pinnar i hopp, och de lyckas vi inte få, men det hade ändå känts skoj att komma halvvägs.
 
I Jönköping i slutet av september tog vi då den 4e SM-pinnen. Då fick jag börja fundera. I hoppklass kände jag att jag var väldigt nöjd så länge vi gjorde felfria lopp och målen där hade inte så mycket med resultat att göra utan mer detaljer och val på banan. En kväll satt jag och kika på SBKtävling och upptäckte att där fanns en bubblar-lista för SM-kval. Då bestämde jag att vi skulle in på bubblarlistan. För det krävdes 5 SM-pinnar.
 
I november avslutade vi årets tävlande med en helg i Smålandsstenar och en helg i Vårgårda. Vi plockade 2 SM-pinnar till i agilityklass och finns nu med på bubblarlistan. :D
 
Med min fina lille kille har vi nått alla mål vi satt upp under året. Nu är det bara ett kvar och det är att för en gångs skull vinna titeln årets agilitycavalier. Vi har under våra tidigare 2 tävlingsår hamnat på retliga, men fina, andra platser (tror att vi hamnar där även i år). Jag har varit nöjd med det, men man kan ju alltid hoppas. Detta målet kan jag inte riktigt påverka själv, utan det beror på hur övriga cavalierer har placerat sig under året.
 
Skulle vi inte nå målet kommer jag att var väldigt nöjd ändå. Jag har avslutat agilityåret med en riktigt bra känsla och är så nöjd! Trodde aldrig att vi skulle klara klass 3 så bra. Fantastiske lille Laban som alltid kämpar på! :D
 
Här kommer filmen med de flesta felfria lopp, inte riktigt alla, men i alla fall alla som gett pinne. 
 
 
 
Har haft lite problem med filmen så om något inte skulle fungera får ni hojta så försöker jag fixa det! :)
 
 
 

Kiros agilityträning

 
Under senhösten har Kiro går en grundkurs i agility. Vi har mest kört foundationövningar utan hinder och jobbat på att få till en bra grund. Förra söndagen introducerade vi slalom med två pinnar. Kiro tyckte att det var lätt som en plätt från vänster, men lite svårare från höger. Det han hade svårt för var att han gärna ville runda båda slalompinnarna. Men några korta träningspass under veckan så fick han kläm på det. I söndags, en vecka senare, var vi ute i parken och tränade lite. Skickade honom runt träd och in i slalom och det gick bra från båda håll. Hade tagit med med fyra pinnar för att Laban och jag skulle träna efter. Eftersom det gick så bra så testade jag att sätta till två pinnar, förskjutna i sidled. Trodde inte han skulle fixa det... Men, han fick kläm på det med.   
 
 
 
 
Nu ska vi så sakta jobba på att få de närmre varandra och till slut på en rak linje. Sedan håller vi oss på 4 pinnar ett tag. Vi har ju inte bråttom. :D
 
I filmen är även en sekvens från söndagens kurs. Det var kvällens sista övning. Kiro jobbade på jättebra hela kvällen. Här skulle vi testa framförbyten i en liten kombination. Både Kiro och matte var trötta, så resultatet blev sådär. Men det går säkert bättre nästa gång. :) 
 
 

Kongsmarkens AnnGillity, träning och mys

 
Under hela våren, sommaren och hösten har några träningskompisar jobbat och slitit i sin lada för att bygga träningsbana inomhus. För några veckor sedan var det klart och Labans agilitykurs har flyttat dit.
Jag hyrde banan en kväll och tränade med killarna. Hade dåligt med batteri så filmade bara Kiros träning. Kiro och jag går agility grundkurs just nu så vi repeterade lite övningar därifrån. Jag vill gärna rusa på med träningen, men försöker nu ta det lugnt och få till grunderna först. Får se hur länge jag klarar det.
 
 
 
 
Kiro är envis. Han kämpar med att få Laban att leka med honom och han kämpar med att få Laban att gosa med honom. Lekandet går trögt, men gosandet får han till lite då och då. ;)
 
 
Efter att ha öppnat julkalendern från Malin passar Kiro på att ge Laban en kram
 
Laban låg och sov i bädden, då tränger Kiro ner sig också. Puss på dig brorsan!
 
 
Laban bestämmer sig för att gilla läget och använder Kiros rumpa som huvudkudde.
 
 

Kiro sjuk

 
Efter tävlingen i Smålandsstenar blev Kiro sjuk. Egentligen var han seg redan på söndagen där, men tänkte mest att det var som han var trött av alla intryck och han hade ju fått jobba lite han med. När vi stannade bilen hemma kräktes han direkt när han kom ur bilen. Tänkte såklart att han blivit åksjuk, även om han aldrig blivit det förr. De hade inte fått mat sedan morgonen så efter lite promenad och uppackning fick han lite mat. En halvtimme senare kom allt upp igen. Innan vi gick och la oss fick han lite mat ändå för att han inte skulle kräkas för att magen var helt tom. Det kräktes han upp igen måndagmorgon. Så höll det alltså på.
 
 
Trött kille
 
 
Började ge honom ris och fisk 1tsk/timme. Det fick han behålla! :) På måndagkvällen bajsade han för första gången sedan söndagmorgon. Bara vatten som rann ut, och med tanke på hur en sheltierumpa ser ut blev det stortvätt och lite klippning. Örk! Men positivt att han bajsar och slutat kräkas. Han var väldigt trött och slö och inte alls sig lik. Hälsade väldigt lugnt när jag kom hem från jobb, ville inte leka, bara sova och låg länge och sov i mitt knä.
 
Ökade maten till 2 tsk/timme. På tisdagen vid lunchtid kräktes han igen. Så jag ringde vet och de tyckte klart att vi skulle komma in. Han undersöktes, röntgades och sov. Inget konstigt hittades men han behövde enligt veterinären vätskas upp och läggas in för observation. De är ju snabba med inläggning, samtidigt så vill man inte sätta sig emot det och riskera något. Man får ta smällen helt enkelt. Risken att där satt något och stoppa fanns ju fortfarande även om det inte syntes på röntgen.
 
 
Trött - det blev lång väntan hos vet
 
 
Zzzz zöt
 
 
 
 
På onsdag eftermiddag ringde dem och sa att han var piggare, hade ätit och inga kräkningar. Härligt! Han var verkligen piggare! Halt galen blev han när vi hämtade honom. Så överlycklig!
 
 
Pigg och lycklig!
 
 
Laban verkade inte bry sig om att Kiro var borta. Men när vi kom hem bjöd han faktiskt på lite, lite lek igen.
 
 
 
 
Mycket bus att ta igen efter 3 sjukdagar
 
Han fick mediciner mot kräkningar och diarré samt specialfoder under några dagar och har hållit sig pigg och kry sedan dess. :D
 
 
 

Årets sista tävlingar

 
Sedan jag skrev sist har vi haft två fulla agility-helger och en julpyntarhelg. Kiro har hunnit vara magsjuk och inlagd hos veterinär också. Så, dags för lite uppdateringar. Får se hur många inlägg det blir denna gång. Vi börjar med tävlingarna.  
 
Helgen den 14-16 november var vi i Smålandsstenar. På lördagen var det dubbla lagtävlingar och cavalleriet hoppades på den sista SM-pinnen i hoppklass. Tyvärr, blev det "bara" två SM-pinna i agilityklass och i det ena hopploppet kom vi precis utanför pinneplacering. Men Laban och jag gjorde okej lopp. Fyra felfria av fyra möjliga. Det blev några panikartade starter då Laban vägra sitta still. :)
På söndagen var det individuella lopp. Där blev det, trots ett rörigt lopp, ännu en SM-pinne i agilityklass. I hopploppet blev vi diskade då en troligtvis trött Laban struntade i att lyssna på matte och sprang rakt in i en tunnel. Lärde mig denna helgen att jag borde hålla mig till plan A. Under lagloppen gjorde jag det och det gick bra. I de individuella loppen gjorde jag inte det och det blev inte lika bra. :)
 
 
 
 
 
 
Helgen efter, 21-22 november, var det dags för en tur till Vårgårda och endast individuella lopp.
Vi inleddel med agilitylopp på lördag eftermiddag. Jag brukar ha lite svårt att tagga till på eftermiddagar och började nästan fundera på att det var dumt att åka dit. Att det vore bättre om jag låtit helgen innan vara siat helgen eftersom det gick så bra då. Men banan var lite utmanande och rolig så jag lyckades tända till och inledde med ett felfritt lopp. Med 99 tävlande, tuff konkurens och ett lopp som kändes långsamt, blev jag väldigt förvånad när jag såg att vi slutade på en 8e plats. :D
Laban hade fortsatt svårt att sitta still i start så innan hopploppet tränade vi detta. Trodde inte att det skulle hjälpa när vi väl kom in på banan och fegade därför och startade Laban alldeles för tidigt och vi blev diskade precis där jag trodde att vi skulle bli diskade, på andra hindret. I övrigt ett bra lopp som hade kunna räcka en bit. Söndagen blev det bara disk. I agility gjorde vi ett okej lopp, men Laban stack in nosen i en tunnel och vi var diskade. I hopp hade jag redan gått på julledigt. Hade ingen klockren lösning (det tror jag ingen hade på den banan även om flera löste det snyggt) och kände mig inte jättetaggad.     
 
 
 
 
 
 
Innan vi körde hem blev det en liten promenad med killarna.
 
 
 
 
Laban trött kille och inte så sugen på att posera.
 
Kiro (nästan) 6 månader
 
Bergsgeten
 
 
 
 

RSS 2.0